De senaste åren har jag rest och fotograferat djur & natur runt om i världen, vilket självklart har varit underbart, speciellt när man har det som jobb. När pandemin satte stopp för resandet så fick jag tänka om, vilket inte var så svårt då jag bor ute på landet och har Hallands djupa skogar runt husknuten.
Så under pandemin så bestämde jag mig för att höja bildribban på det djurliv som jag har i mina närliggande skogar.
Nästan all ledig tid gick åt i skogen, jag hittade mer och mer spår, bon, gryt, lyor mm och efter ett tag kändes det som jag hade bra koll på djurlivet runt om i skogarna. Jag vet ärligt inte hur många 100- tals timmar jag spenderade i skogen, men det var det värt.
Efter några månader så kände jag mig ganska nöjd med de bilder jag fått, men samtidigt kände jag ändå att jag saknade en specifik art på bild – lodjuret. Under min tid i skogen så hade jag sett spår av lodjur vid flera tillfällen, på olika platser men aldrig sett något.
Jag bestämde mig för att sätta upp de åtelkameror jag hade på de olika platserna där jag tidigare sett lodjurets spår.
En barndomsvän hade vid samma tid också fått upp intresset för djur & natur, framförallt för lodjur. Så vi slöt oss samman och var ute och spårade ihop och satte upp åtelkameror på olika viltstigar. Vi lyckades fånga dem på bild på lite olika ställen, vilket vi självklart blev glada över.
Tyvärr var kvaliten på bilderna inte den bästa och jag kände att jag ville ha bättre bilder med en högre upplösning och bättre skärpa.
Efter några dagars funderande så kom jag på att en god vän som jag var i Tasmanien med några år tidigare hade med sig en sensor som han kopplade till kameran för att få bilder på Tasmansk djävul, vilket han lyckades med. Jag beställde en liknande sensor med alla tillbehör och satte upp den.
Det dröjde inte länge innan jag lyckades fånga ett lodjur på bild och lyckan var total! Jag blev extremt glad att äntligen ha fått den på bild. Efter alla oändliga timmars letande, spårande och väntande så gav det resultat.
Tyvärr så kom den från “fel håll” så bilden och dess position blev inte den bästa. Dock så hade jag äntligen lyckats få dem på bild, nu var nästa steg att placera om kameran så att det inte skulle spela någon roll vilket håll lodjuren kom ifrån. Bilderna skulle bli lika bra om de kom från höger sida som vänster sida.
Jag placerade om kamerafällan och ett tag senare så kom nästa lodjur och sedan nästa. Nu när man har fått en rejäl mersmak så kom det fler ideér på hur jag ville fånga dem på bild i olika miljöer, så jag beställde ytterligare 2 sensorer och köpte in några begagnade kameror och placerade ut.
Så totalt har jag 3 kamerafällor ute med fokus på att få lodjuren på bild. Jag är rätt nöjd med de bilder jag lyckats få än så länge, men känner samtidigt att jag inte är klar med detta lilla projekt och kommer jobba vidare med att få fler bilder i andra miljöer.
Så ni får hålla tummarna att jag lyckas få fler bilder på denna vackra och skygga katt!
Har vi tur så kommer det en del 2 längre fram.