Det märkligaste väderfenomen som jag upplevt under mina snart trettio år som professionell naturfotograf.
Halland, Vilshärad, maj 2009
Kvällen började lugnt och stilla utan någon som helst förvarning om att jag och min yngste son Caspar skulle få uppleva det märkligaste väderfenomen som vi innan eller efter denna kväll ej har skådat. Havet låg som en spegel och triften blommade för fullt. Jag fotograferade traditionellt vackra bilder i bästa naturromatiska stil och jag började bli rätt nöjd med kvällens bildskörd hittills. Plötsligt börjar det uppenbara sig märkliga vågformade moln i horisonten som efterhand bara blev allt märkligare. Havet låg fortfarande som en spegel och en känsla av att världen håller andan vilade över Vilshärads strandängar.
Efter cirka trettio minuter av märkliga och häpnadsväckande molnformationer så uppenbarade sig en tydlig mörkblå, regntyngd molnfront. Solen lyckades lysa igenom kraftiga regndraperier i horisonten och det hela utvecklade sig mer och mer till en unik och surrealistiskt väderscen. Havet låg fortfarande som en spegel och nu hade även fåglarna tystnat. Stillheten fick nu en kuslig stämning som plötsligt avbröts av att det lät som om bäckar började forsa överallt. Fenomenet kallat sjösprång och orsakas av när havet trycks in av en inkommande kallfront. Forsandet vi hörde var helt enkelt havet som strömmade in mellan stenarna vid strandlinjen. Jag hörde på håll att fiskaren som figurerar i bild berättade att havet steg med 2 – 3 decimeter på tio minuter. Det var blytungt mörkt både i norr och i söder och blixtrarna slog tätt. Här i Vilshärad med omnejd verkade vara en brygga i kallfronten vilket möjliggjorde detta unika väderskådespel.
Jag dokumenterade hela händelseförloppet och denna bild är den sista då stora droppar började falla. Varpå jag och min son rusade till bilen och inväntade att allt skulle braka loss. Men det stannade vid en rejäl regnskur och ett oförglömligt minne som jag dessutom lyckades dokumentera.
